Inget är som väntans tider. Nu undrar ni nog vad jag väntar på. Jo på denna nya familjemedlem.

Han är en storpudel på 5 månader och ska heta Gaius.

Sedan Leif och jag var överens om att vi behöver en hund har jag suttit jättemycket och letat på Blocket.

Telefonen och mailen har gått varm till olika uppfödare.

Besök har uppbokats och i går var det en uppfödare vid Grythyttan som vi skulle hälsa på.

Där ingen kunde tro att någon kunde bo hittade vi långt in i skogen detta underbara ställe. För att hitta rätt fick vi

ta av från landvägen och snirkla oss fram genom storskogen. Deras närmaste granne bor 1,5 km ifrån.

Väl framme möttes vi av Kicki och hennes härliga storpudlar. Det blev mycket svansviftning och nospussar. Hundarna lever livets glada dagar där i frihet 

och får springa lösa utan att några bilar kommer.

Först kunde jag inte skilja på dom vita och inte heller

på dom svarta heller men snart så fick jag klart för mig vem som var mamma, storasyster och kullsyskon.

Kicki som bor där med sambo o barn är en varm o go person och det har avspeglat sig på hundarna.

 Inne i huset bjöds det på kaffe med bullar. 

Jättegott för vädret ute var kallt och blåsigt.

Ute var det full fart på busungarna men inne låg dom så tysta o fina.  

Varken mamman eller pappan är särskilt stora så valparna blir nog heller så höga men det viktigaste har dom och det är ett toppentemperament.    

Att Leif var uppskattad synns väl. Detta är Gaius som lagt beslag på honom.

Vi var väl inte helt säkra på om vi skulle ha en vit eller svart men det bestämde Gaius och han var från början minfavorit.  

Inget blev bestämt när vi åkte därifrån för vi skulle på fredag och lördag besöka fler kennlar.

På hemvägen pratade vi inte om något annat än Kicki och dessa valpar och innan vi var hemma var beslutet tagit. Vi ville köpa Gaius.

Jag ringde Kicki och frågade om hon tyckte vi dög som husse o matte till honom och fick ett jättefint svar.

Tack snälla Kicki och Johan för att vi får äran att ta hand om denne ljuvliga kille. 

Influensan har börjat dra igång så vi ska ta sprutan.

Leif har ju haft en infarkt och inräknas i risksonen.

Jag hänger med av bara farten. Gamla som vi är får vi den gratis.

Michelle mailade i måndags att hon låg i 40gr. feber och hade väldigt ont i halsen. Kunde inte svälja och inte prata. Jag ringde jouren och fick en tid så vi hämtade henne i Kumla och åkte till Örebro. Hon var riktigt dålig gumman. Doktorn behövde bara se på henne och i halsen för att konstatera ordentlig halsfluss. Det blev penicilin och febernedsättande.

Elinor hämtade Ida och tog hem till sig för hon kunde ju inte gå ut med henne. I dag mår Michelle i alla fall bättre.

Att ha Lukas boende här innebär att jag tar del av läxor och det är riktigt kul. När det gäller matte kan jag inte hjälpa honom ett dugg är totalt körd. Tyvärr är inte Leif bättre men som tur är har Lukas lätt för det.

Jag känner mig faktiskt yngre och han lär mig en massa nytt och vi diskuterar det mesta.

Tror ni kan gissa vad jag ska drömma om i natt.

Sov gott alla besökare och tack för att ni tittar in.

                            Kram

                            Love.

Ja som ni ser var det en vecka sedan jag skrev men jag lever och har hälsan.

Här ska ni få en liten lägesrapport hur veckan har varit.

Lördag: Var på loppis och fyndade ett skrivbord till Lukas. Fick besök av vänner som passerade och det blev några härliga timmar.

Söndag: Födelsekalas hos Felix som fyllde 10 år. Leffe ville också vara med på bilden.

Här är lillebror Julius 2 månader. Söt som socker go som choklad.   

 Lycklig mamma Ingrid med minstingen.     

Även tant Love fick hålla och den här lilla killen får mitt hjärta att klappa lite fortare. Finns det något mer underbart än att få hålla ett barn i sin famn.

Måndag: Var sista gången till tandläkaren. Han har verkligen hjälpt mig med min tandläkarskräck.

Träffade sedan Gunilla för första gången. Det är fantastiskt att hitta varandra genom bloggen och upptäcka att man trivs så bra ihop.

Kaffetåren den bästa är av alla jordiska drycker tycker vi båda och hamnade på kondis. 

Sedan blev det studiebesök i affärerna. Vi fastnade  för samma mössa, halsduk och vantar så nu ser vi lika dana ut. Det ska inte dröja så länge tills nästa gång vi ses. Tack Gunilla för din vänskap.      

Tisdag: En lugn dag med man och katter. Det är inte lätt att få plats i sängen när fyrfotingarna tagit plats. 

Onsdag: Blev inte som vi tänkt. Vi var bjudna till Margit o Lasse där vi skulle träffa Irja o Anders  för första gången samt Lillemor.  Vi hade verkligen sett fram emot det men Elinor behövde min hjälp hos läkaren. Lillemor var dålig så hon kunde inte heller komma. Nu ser vi fram emot maj då vi gör om försöket.

Äta bör man annars dör man så sant som det är sagt så dotter o jag gick på en trevlig crepperia  och åt lasang.

Sedan träffade jag Lukas och  vi handlade vinterkläder till honom. Helt slut kom jag stapplande hem vid sex tiden och då var det värktabletter o sängen som gällde.

Torsdag: En dag bara att glömma. Låg som i dvala helt kraftlös och ont i varje liten del. Så reagerar min kropp när det blir för mycket men jag har ju tur som har en snäll man som förstår och hjälper.

Fredag: Vaknade och hela värden var vit. Solen sken från en molnfri himmel och nu är väl vintern här även om denna snö inte får ligga kvar tack o lov säger jag.

Kattmat behövdes köpas så vi begav oss till Marieberg. Där finns ju även Ahlsteds blommor och dit dras jag som en magnet. Alltid hittar jag något jag "behöver".     

Dom har även dessa vita vackra möbler. Jag vill, jag vill, jag vill men inte Leif så det är bara att sucka och inse fakta vi ska ha våra mörka möbler kvar punkt o slut.

Vad sägs om denna tapet som jag såg på Rusta. Gillar den skarp som fondtapet och om Elinor tycker detsamma ska hon få den.

Vad morgondagen har i sitt sköte vet jag inte men önskar att ni mina vänner ska få en riktigt bra dag.

Tack för att ni läser och lämnar kommentarer även om jag ligger lite på slösidan och tydligen har fredagkväll som skrivarkväll.

Må gott och var rädda om er och varandra.

               All kärlek och glädje.

                            Love.      

Här har berg o dalbanan gått i raketfart.

Ena dagen bra andra sängläge.

När den är på botten händer inte mycket.

Jag har hjälpt Lukas att måla rummet (därav värken) och nu är han nöjd.

Vi tog en paus och åkte till Marieberg och fikade. Jag passade på att köpa några blommor.

Lukas har varit till doktorn för han går med feber och sover jättemycket. Orkar inte gå till skolan och får inte heller för mormor.

Trädgubbarna jobbar på och jag agerar trädkramare för att allt inte ska ryka. Det blir nog ljust o fint när dom är klara.

 Jag har ett favvoritträd som jag tar kort på varje månad.

Så här såg det ut den 1 oktober. Roligt att följa året genom det.

På vägen hit har en familj skaffat tre Alpackor.

Jag är förälskad och skulle gärna vilja köpa två.

Alpackan är släkt med lama och är ett kameldjur som härstammar från Anderna. Dess närmaste släkting är den nästan utrotningshotade Vikunjan.

Det finns två sorter Suri som klipps varje år och Huacaya som får rastaflätor och klipps vartannat eller vart tredje år.

Under Inkariket avlades dom för sin fina ull som är mjuk och väldigt varm.

När spanjorerna invaderade Peru slaktade dom hela stammen men några lyckades fly med sina ägare till höglandet.

En alpacka lever 20-25 år. Dom är vänliga djur men lite skygga. Deras pratande låter som ett hummande och dom har ett mycket varierande kroppsspråk.

Dom har inte hårda hovar utan har partåig fot med mjuka trampdynor och två klor som måste klippas som man gör med naglar.

Grundfärgerna är vit, svart olika grå och bruna nyanser samt rosagrå och stålblå.

Kan spotta som lamor men deras spott innehåller inte saliv utan de kräks upp magsyra och halvsmält maginnehåll.

Dom vill inte gärna spotta och gör det nästan uteslutande mot andra alpackor och nästan aldrig mot människor.

Ska man skaffa alpacka måste man ha minst två för dom är utpräglade flockdjur. Man får inte stressa en alpacka för dom kan få magsår som inte går över.

Vem vet nästa år kanske det går två ulltusar hos oss.

Leif gillar dom också. Vi får väl bygga ut kattgården för dom kan säkert samsas.

Hjälp dettas blev långt och nu har Idol börjat.   

                             Hej svejs vi höres.

                  Kram till alla mina vänner som tittar in.

                                       Love. 

Frukost, kattlådor och sängen är avklarad.

Lukas sover fortfarande. Han kom och åt middag här i går sen la han sig i min säng och somnade. Inte vanligt.

Till Robinsson väckte jag honom men han orkade inte utan bytte bra säng. Mår antagligén inte bra.

Det har varit en jobbigt tid för honom med många flyttningar och nu kommer han att bo här.

Vi ska göra allt för att han ska må bra.

 Länge sedan man hade ansvaret för en tonåring men det ska nog gå bra. Det värsta är att jag är hönsmormor och får kämpa med det men han är en underbar kille.

Nu har vi motorsågsmasakern på tomten. Många av våra träd står för nära huset och är ruttna innuti så risken finns att dom kan komma över huset om blåsten vill storma.

Snälla grannar sågar kvistar och hugger ner.

Ljusare blir det och dom får veden. Vi har ju tyvärr ingen sådan värmekälla. Känns lite tråkigt för varje träd som ramlar men här finns inget val.  Har ju som tur är många kvar. Fåglarna och ekorrarna måste ju trivas hos oss.

I morse när jag låg vaken funderade jag på många saker som ändras sen jag var liten.

Klädkataloger för sommaren kommer i januari, vinterkataloger i juli.

Julskyltningen sätter affärerna igång med i  slutet av oktober.

Kommer ihåg första julskyltsöndagen med pappa 4 veckor innan jul då allt var stämningsfullt och man som barn såg med glittrande ögon i alla fönster.

Då gick vi också alltid på konditori och jag fick välja vad jag ville ha. Nu tycker jag att man tröttnar eftersom allt börjar så tidigt och barnen fattar inte varför dom ska vänta så länge innan det blir julafton.

På julafton var dom flesta lediga och inga affärer öppna.

Borde inte allt som går vara stängt och folk lediga.

Det som jag tycker är jättebra är att dom nu har många ställen där hemlösa och ensamma kan få känna gemenskap och få julmat.

Knappt hinner jul o nyår försvinna då är det dags för semlor varje dag om man så vill.

Semlor fick man bara på tisdagar  någon månad före påsk när jag växte upp.

Vi åt alltid semlor med varm mjölk men nu vill jag ha dom till kaffet.

Allt ska gå i ett rykande tempo och frågan är hinner vi uppfatta vilken dag det är utan måste vi hela tiden hasta fram mot nästa.

Jag försöker verkligen leva i dag för vem vet om jag finns här i morgon. Varför vänta på morgondagen när jag fått den här dagen i min hand för att göra det bästa av den.

Ska snart gå till Lena (grannen ) och fika men först måste jag väcka Lukas och prata med honom hur han känner sig.

Det är regningt men varmt så en promenad skadar inte under dagen. Ska plocka lite mossa och lägga i urnorna vackert mot nyponkvistar och enris.

 Helgen är här och jag önskar er sköna dagar.  

                       Kram Love.

Vi är som ni  nog vet sjusovare både Leif o jag men i dag var vi uppe tidigt.

Styrde kosan mot Kolsva där Margit bor med sin Lasse.

Strålande solsken och vackra färger på träden.

Framme vid 12 och det var så mysigt att träffa dom och Lasse o Leif hade gemensamma saker att prata så det var livat i holken.

Margit är ju en riktig bak o matmamma så hon bjöd på kaffe med en supergod äppelkaka. Ska be o få receptet.

Vi åkte sen tillsammans upp till Färna där Kerstin o Janne med sina hundar  bor i ett charmigt hus med en tomt som man bara måste vara avundsjuk på. Håller ni inte med?

Snart drar dom iväg till varmare nejder och har sin bostad i denna välutrustade husbil.

En av anledningen till att vi var där.

 Hon har nämligen massor av pelargoner som hon nu säljer ut billigt. Jag fick beslutångest var som ett barn framför godishyllan. Skulle vilja ha alla men fick nöja mig med några rariteter.  

Kaffe med bullar och kakor satt bra och vi träffade också Sita med sin Kjell så det vart en pellisbloggträff.  

Leif och Margit

Sita och Kerstin.  Sita och Kjell ryggen på Kerstin.     Kersin.  Kerstin o Janne.  

Margit och Lasse.

När vi kom tillbaka till Margit o Lasse hade hon förberett en god kycklingsoppa och smaskig äppelpaj så vi var så mätta och belåtna när vi åkte därifrån.

Margit står vid spisen.

Lasse inväntar maten.    

Vilken tur att jag började blogga annars hade jag inte lärt

känna dessa  härliga vänner.

Tack för en fin dag Margit o Lasse, Kerstin o Janne,  

Sita o Kjell.

Här är tre av dom pellisar jag fick med mig hem.

Leif fick en egen av Kerstin men jag får väl sköta den.

Tror att den hette änglapelargon.

Ha nu en fin vecka mina vänner och ta hand om er för ni är bäst.

                              Kram från Love.